Gäsp!

Klarar inte mer, inte utan dig. Du fanns ju alltid där för mig, men inte längre. Jag kommer alltid finnas för dig när du behöver mig, men oroa dig inte jag lovar att vi kommer att ses igen. Du är aldrig ensam för jag finnd alltid med dig. Det är du och jag igenom eld och vatten.<3 Det minnerna jag har av dig kommer aldrig att försvinna och jag kan inte sluta tänka på att du en gång fanns i mitt liv. Jag är helt förkrossad inuti, men jag visar inte det i skolan. Ingen vet hur mkt kärlek jag gav dig och hur mkt du gav mig. Dom i skolan kan tycka att jag är fånig, men ingenting kan bryta min stora kärlek till dig. Nån dag så ska jag våga gråta<3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0